*00003279cam a22004454i 4500
*00141903
*00520240505185923.0
*008240603s2023    sw ||||       |0| 1|swe|d
*020  $a978-91-0-019981-4$qhårda pärmar
*035  $a(FI-BTJ)7391742
*035  $a(FI-MELINDA)018894479
*040  $aFI-BTJ$bswe$erda
*0410 $aswe
*084  $a84.31
*1001 $aHågård, Erik
*24510$aUrsinnet /$cErik Hågård.
*260  $c2023
*264 1$a[Stockholm] :$bAlbert Bonniers förlag,$c[2023]
*300  $a380 s. 
*336  $atext$btxt$2rdacontent
*337  $aomedierad$bn$2rdamedia
*338  $avolym$bnc$2rdacarrier
*650 7$anaturkatastrofer$2kauno/swe$0http://www.yso.fi/onto/kauno/p2488
*650 7$aklimatförändringar$2kauno/swe$0http://www.yso.fi/onto/kauno/p3399
*650 7$aövervakning$2kauno/swe$0http://www.yso.fi/onto/kauno/p1386
*650 7$akontroll$2kauno/swe$0http://www.yso.fi/onto/kauno/p1618
*650 7$aisolering (från andra)$2kauno/swe$0http://www.yso.fi/onto/kauno/p2088
*650 7$amaktkamp$2kauno/swe$0http://www.yso.fi/onto/kauno/p4487
*650 7$aöar$2kauno/swe$0http://www.yso.fi/onto/kauno/p1382
*650 7$avärlden efter en katastrof$2kauno/swe$0http://www.yso.fi/onto/kauno/p595
*650 7$aframtid$2kauno/swe$0http://www.yso.fi/onto/kauno/p1510
*655  $aSvensk skönlitteratur
*884  $aHelmet to Melinda MARC transformation$g20231026$kHELMET:3e1bfb68ca874a712ecfe13b15a88c9f38dc86f664d30622d6633521d1d1048a$qFI-NL$5MELINDA
^

Ingen kommer undan firmans diffusa regim. Storhetstiden är över, samarbetet har förvrängts till bristningsgränsen. Fabrikerna maler på i blindo, dova lastskepp ankommer i natten, folk arbetar livet ur sig för att överleva. Staden kokar av rykten om nedläggningar och uppror, inget man vet går att lita på, ingen lojalitet är absolut. Dricksvattnet kontrolleras med vapenmakt, havet stiger och plantagerna i norr brinner, döda åkrar ligger övergivna. Ett sammanbrott tycks närma sig i staden och i vår berättares vilsna själ. Huvudpersonen hör till systemets skyddade medborgare men när kaos bryter ut finns inga garantier. ”Ursinnet” skildrar en värld i sönderfall och en ensam människas förvirrade försök att hålla sig över ytan och våga söka sig mot ljuset i de andras ögon. ”Svart himmel, jag letar mig ut i mörkret och blir bytesdjur igen, adrenalindriven, jag är i min kropp där ett djur ska vara, styrd av den ursinnliga rädslan, jag stryker längs fönsterlösa fasader, knyter nävarna, ögonen vidgar sig. Labyrinten har ingen utväg, det man kan göra är att kriga eller gömma sig. Skuggan av min kropp flyter ut i natten, skammen i min själ löser upp sig i stadens skam. Nu syns jag, nu syns jag inte.”