*00007350cam a2201993 i 4500
*00133993
*00520170815140411.0
*008180209s2017    sw ||||e     |00| 1 swe d
*020  $a978-91-1-308067-3$qinbunden
*035  $a(BOKR)9789113080673
*035  $a(SE-LIBR)20750685
*040  $aBOKR$bswe$erda$dS
*042  $9NB
*084  $a84.31$2kssb/8
*1001 $aOdensten, Per$0383504
*24510$aSkärvan i bergets natt /$cPer Odensten
*264 1$aStockholm :$bNorstedts,$c[2017]
*264 3$c2017
*300  $a209 s. ;$c22 cm
*336  $btxt$2rdacontent
*337  $bn$2rdamedia
*338  $bnc$2rdacarrier
*599  $5S$anbv201732
*650 7$aGudar$2sao$0147234
*650 7$aOnt och gott$2sao$0390623
*655  $asvensk skönlitteratur
*950  $6650$aGudomligheter$uGudar
*950  $6650$aBuddhistiska gudar$wh$uGudar
*950  $6650$aKeltiska gudar$wh$uGudar
*950  $6650$aKinesiska gudar$wh$uGudar
*950  $6650$wh$aLäkedomsgudar$uGudar
*950  $6650$aFornegyptiska gudar$wh$uGudar
*950  $6650$aSumeriska gudar$wh$uGudar
*950  $6650$aBergsgudar$wh$uGudar
*950  $6650$aGrekiska gudar$wh$uGudar
*950  $6650$aHinduiska gudar$wh$uGudar
*950  $6650$aRomerska gudar$wh$uGudar
*950  $6650$aFornnordiska gudar$wh$uGudar
*950  $6650$aSamiska gudar$wh$uGudar
*950  $6650$aUgaritiska gudar$wh$uGudar
*950  $6650$aGudinnor$uGudar
*950  $6650$aGott och ont$uOnt och gott
*950  $6650$wg$aEtik$uOnt och gott
*950  $6650$wg$aFilosofi$uOnt och gott
*950  $6650$aGodhet$uOnt och gott
*950  $6650$aOndska$uOnt och gott
*955  $6655$wg$aSkönlitteratur$uRomaner
*955  $6655$wh$aBrevromaner$uRomaner
*955  $6655$wh$aDagboksromaner$uRomaner
*955  $6655$wh$aKollektivromaner$uRomaner
*955  $6655$wh$aNyckelromaner$uRomaner
*955  $6655$wh$aPikareskromaner$uRomaner
*955  $6655$wh$aSerieromaner$uRomaner
*955  $6655$wh$aUtvecklingsromaner$uRomaner
^

Detta är en gudasaga, som också hämtar styrka ur folksagans enkelhet, en berättelse med rötter i nordisk mytologi. Den handlar om de allt maktlösare gudarna i en åldrande värld. Om mänsklig, jordisk överlevnadsvilja och kärlek. I Skärvan i bergets natt återvänder Per Odensten till sagan och myten i Gheel. ”Ett fragment av berättelsen var det första jag någonsin publicerade. Det var i DN i mars 1981, några veckor innan Gheel utkom. Jag har burit uppslaget med mig genom åren. Tiden tycktes hinna upp det. Och jag gav till slut efter för lusten att genomföra det.”